Yahoo och www

När World Wide Web eller www skapades var det för en något trängre krets än vad det är idag. Snart stod det klart att om det överhuvudtaget skulle kunna gå att använda, måste man också kunna hitta bland alla de miljontals sidor som dök upp.

En katalog

I början försökte man klassificera olika sidor på olika sätt, men det blev också rätt snabbt oöverskådligt. Snart behövde användaren veta exakt vilken information man letade efter för att kunna hitta just den informationen. Det gjorde själva sökandet både omständligt och orimligt. Två Standfordstudenter, Jerry Wang och David Filo, bestämde sig 1994 för att skapa en katalog med den tv-tidningen TV-Guide som förebild och började samla in adresser till olika sidor. Målet var att skapa en lättmanövrerad lista och när man började använda en egenkonstruerad sökmotor, användes den bara internt för att hitta adresser.

Materialet växte och det gjorde antalet besökare också. Snart stod det klart att katalogen var överspelad och att det var sökmotorn som var det väsentliga. Det hela finansierades med reklam och både pengar, besökare och investerare strömmade till. 2008 erbjöd Microsoft nästan 45 miljarder US-dollar för hela företaget, men budet avslogs. 2016 såldes slutligen i princip alltihop till kommunikationsföretaget Verizon för en tiondel av Microsofts bud, knappt fem miljarder US-dollar.

Massor av tjänster

Den ursprungliga idén var alltså att skapa en sorts telefonkatalog över internet med adresser från hela world wide web. Konceptet utvecklades och många nya tjänster lanserades. Den kanske mest kända är Yahoo! Email som för användaren var ett gratis e-postprogram. På det här sättet kunde Yahoo också samla in massor av användardata som sedan kunde användas för att sälja reklam. Det gav också upphov till massor av kritik, då man trodde att Yahoo hade låtit både amerikanska NSA och FBI och kinesiska myndigheter spana och hålla koll på misstänkta personer. Yahoo själv avvisade kritiken med att de bara följde de lagar som fanns i respektive land.

Yahoo Messenger

Yahoo Messenger var en utveckling som gav användarna möjlighet att prata eller chatta med varandra i realtid över nätet. Där fanns också möjlighet att söka efter personer och att skicka bilder. Som en utveckling av bildprogrammet skapades också Flickr som idag väl närmast motsvaras av Instagram där användarna kan lägga upp bilder och skapa fotoalbum. Innan numera världsberömda Twitter fanns, fanns Tumblr hos Yahoo som också erbjöd möjligheten att i snabba och korta ordalag kommunicera med omvärlden.

Trots en strid ström av nylanseringar och ett väl inarbetat varumärke gick Yahoo med en allt större förlust och man försökte kapa olika grenar av koncernen i hopp om att det skulle vända skutan. Det lyckades inte. Konkurrensen från andra aktörer på den superheta IT-marknaden var helt enkelt för stor och till slut var man tvungen att acceptera det förhållandevis låga budet från Verizon.

Namnet

Och så var det det där med namnet – Yahoo. För den beläste går associationerna direkt till boken “Gullivers resor” av Jonathan Swift från 1700-talet. I berättelsen förekommer ett folk av lågt stående och rätt primitiva människor. Varför grundarna bestämde sig för just Yahoo är oklart, men enligt de själva ska namnet utläsas ”Yet Another Hierarchical, Officious Oracle” (’Ännu ett hierarkiskt, beskäftigt orakel’). De två studenterna kanske inte ens kände till Swift och “Gullivers resor”.